Utkast: Dec. 20, 2011

Först vill jag be mina läsare om ursäkt över min frånvaro här på Gettofab. Men jag har hafr fullt upp med att hänga läpp, stirra i väggen och vältra mig i negativiteter. Men nu får det vara slut på det. Vad som hände är helt fucking absurt. Från att ha levt ett rosa happylife förvandlades min tillvaro tillen blöt ångestfilt på typ två timmar. Jag hade ju som skrivet varit god medmänniska och lånat ut min lägenhet till Nady, som bestämde sig för att rövknulla mig, hyra ut den i trejdje hand för en cphög hyra SAMT plundra den på alla mina värdesaker, däribland: mina Fashionböcker, fjällrävenjacka, smycken, skor, smink och parfymer. Något jag skulle ha kommit tillbaka för att hämta. Detta uppdagasdes sedan jag fått ett mystiskt samtal från en man, som på keff engelska berättade att det prang prostituerade i min lägenhet och plockade kläder samt att han blivit hotad av Nady som hyr ut ryska brudar OCH MIN lägenhet. Nady var då på väg för att med stor bil, tömma MIN lägenhet på alla mina stuff. Helvetet brakade löst. Jag tog med min min Snubbe till lägenheten, där i kaoset ringde jag även Stefan. Det såg ut som man kan tänka sig att det ser ut när man använder uttrycket "plundrad lägenhet" Jag satte mig ner på en stol och stängde av migsjälv ett tag. När jag återfick sinnesnärvaron befann jag mig hemma i nya lägenheten med ett glas vin i handen, min Snubbe och Stefan bar upp resterna av mina tillhörigheter de tre trapporna upp. Jag kunde höra hur båda ringde samtal och pratade lågt med varandra så jag inte skulle höra. "jag sköter dehär" hörde jag min snubbe säga. Sen somnade jag. Tre dagar senare hade jag fått tillbaka ALLT som Nady stulit från mig, var enda liten grej hade hittat tillbaka. Samt en överenskommelse om en slant i månaden för sveda och värk.... Min Snubbe var fåordig, de enda jag hade fått ur honom var "oroa dig inte prinsessa, jag har tagit hand om allt" och så fick det vara. Friden la sig över förorten och jag kände mig lugn och hamonisk. Dagen därpå skulle jag köpa en fet Julgran :) men ack så fel jag hade, ty dagen där på brakade det riktigta helvetet lös

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0