Gettofab

Jag skulle ta båten till Gotland för att fira jul. En båtresa jag tagit i runda slängar 1000 gånger. Jag hatade det. Min Mamma hade snällt bokat och betalt min biljett flera månader tidigare för att garantera att jag kom hem. När jag stod på kontoret och plockade ihop mina grejer slog det mig att jag inte skrivit ut min biljett, den skulle ligga på min mail och vänta, där även en bussbiljett till färjeterminalen. ”ta bussen ner” hade min mamma sagt tio gånger trots mina påtryckningar att ta pendeln. ”nu har jag betalt din bussbiljett så nu tar du bussen” Mamma vann. På min Gettomail fanns ingen biljett så jag ringde min mor. ”maila min biljett, jag har mad bråttom” –”jag har ju gjort det” – ”avabra, men nu finns den inte på min mail så du får göra det igen” Mamma lät stressad och skulle maila a.s.a.p. Efter 15 minuter hade jag fortfarande inte fått nån jävla biljett och jag ringde återigen upp. ”ja jag håller ju på” skrek mamma i luren ”helvetesjävla facebookspam!, jag kommer inte nån jävla vart” ”du måste klicka i på fejjan att du inte vill ha nåra mail” sa jag lugnt. ”jag har ju gjort det” röt mamma. ”mmm” sa jag o kände hur jag hade skitbråttom. ”jag tar pendeln ner mamma, det är lurre” Jag hörde hur mamma drog efter luft. ”jag blir så jävla förbannad” vrålade hon så det sprakade i luren. ”nu lägger vi på” hon klickade mig. Jag fick tillslut min biljett och begav mig mot centralen. Jag sov på bussen ner och var helt groggy när vi skulle gå på båten. Mamma hade snällt bokat en Ekonomiplats åt mig i resturangtorget. Jag fick en smula ångest. Jag klämde mig ner brevid en lastbilschaffis som såg besvärad ut. Nevrotiska barnfamiljer skrek på varandra och annat löst folk trängdes. Ingen tycktes ha checkat in sitt bagage. Vi la ut och jag tryckte in mina Iphonelurar i öronen. Jag köpte två skittidningar som jag bläddrade mig igenom medans jag stirrade på min egen spegelbild i fönstret, drack en öl och åt en dyr pås-pytt i panna. Efter 3 timmar och 20 minuter var vi framme i Visby. Alla ville gå av samtidigt och gruff uppstod. Typ som att båten åker tillbaka utan att alla kommit av tänkte jag och såg folk hänga och skrika på utsidan av färjan. ”uuuu min lilla julängel” mamma trippade mot mig med utslagna armar. Efter henne kom hennes man. Han såg sur ut. ”vi blev omkörda i backen ner” sa mamma. ”nähähähää i helvete, han trängde sig” klippte hennes man. ”han var på väg ut” sa mamma. ”jag fick hålle i han i bältet” Jag tittade oroat på hennes man. ”de va en såndär jävla nållåtta, en turk!” sa han bestämt. ”keps hade han också” avslutade mamma. Läskigt tänkte jag. Vi satte oss i bilen och åkte mot nordöst.