burkamobbning och samhallmöte
Min första skoldag… igen… för typ 500 gången. Men denhär gången skulle jag lyckas.. I ALLA FALL:
Jag tog tuben på smsbiljett till Stadshagen. För dagen klädd i kashmirkofta under ullkappan (mitt bästa köp ever) Det blåste smådjävlar. Jag gick och glodde ner i iphone på vägbeskrivningen, när blå prick svänger rätt gör jag det också. Ner för en liten backe *sliraslira* klackarna sprätte i rullgruset, runt en hörna, sen framme.
På mailen hade jag blivit beordrad att komma på obligatoriskt upprop på plan ett. Jag var för tidig och möttes av en handskriven lapp: blablabla vänta på plan fem blablabla. Hissen blev snabbt full, jag fick inte åka med, det ville jag inte häller. Det luktade torghandel där inne. Jag vände på klacken o började gå de fem trapporna upp. Svetten rann. När jag andfådd nådde plan fem möttes jag av ännu en handskriven lapp, denna gång: blablabla på plan ett blablabla. ”Mäh!!” Jag fnös så det ekade i trappan. Här hade jag svettats upp för trappan för att sen bli nerkomenderad igen. Vad var de här?
En lärartyp fick syn på mig. ”skall du på introt?” hon tittade med viktig uppsyn. ”ah, jag har gått i trappan” sa jag. ”du kan vänta i fikarummet” hon viftade med handen och gick före in genom dörrarna till ett stort rum. Hon hade keff hållning och damm på byxorna, behövde rollas av. Jag satte mig ner vid ett bord, det låg smulor på golvet. Fyra rubusta damer, samtliga i heltäckande slöjklänningar intog rummet. Dom kastade hatiska blickar på mig och pratade arabiska ashögt. *jag var här först* tänkte jag i dubbelbemärkelse medans jag satte upp en Metro för ansiktet.
Tillslut var det dags för uppropet. Vi blev infösta i ett rum och fick skriva upp oss på ett papper. Folk vällde in, vi var nog 100 pers som trängdes. Hon med damm på byxorna presenterade sig själv som chef för hela bygget. Sen pratade en nervös tant, med bruten fot om vikten att…. Fan jag kommer inte ihåg. Hela grejjen kändes lite Samhall. Jag tackade universum att jag pluggar på distans och inte behövde gå dit mer och kvävde en gäspning. Sen fick vi gå.
Jag måste erkänna att jag njuter till fullo av mitt studentliv (jajagvetattdetärförstadagenochattjagintebehövtansträngamigettpissännumenendå). Jag har för mitt eget dampiga bästa gjort ett eget veckoschema. Imorgon skall jag upp ur sängen vid 8. Hänga på låset till bokhandeln vid 10 för att köpa ett stycke dyr bok. Sedan skall jag, utan utsvävningar, åka direkt hem och skriva en analyserande essä om etiska frågor i dagens mångkulturella Sverige. Hej
Kommentarer
Postat av: Monika
Hej Bra att du är igång med skrivandet igen! Roligt!! i dubbel bemärkelse...
Trackback