Gettofab

Dagen började inte så bra… Min sambo kom hem från jobbet vid 08.00 Samma tid som mitt alarm gick igång. God morgon och God natt. ”jag har aldrig varit såhär trött i hela mitt liv” hörde jag bakom mig. Jag stängde dörren, begav mig mot köket för kaffe. När jag senare startade upp datorn och slog upp böckerna för att skriva klart mina Notiser och slutföra mitt uppdrag om etik och moral, plingade det till i luren. ”Du har ett meddelande från CSN, gå in på mina sidor” stod det. Jag visste vad det handlade om, jag hade skrivit ett långt brev till dem och förklarat varför jag inte hade några poäng att redovisa från min senaste låneperiod. Senast jag försökte plugga var flera år sedan. Mitt liv hade rasat samman samtidigt. AVSLAG!!! Jag stirrade på skärmen med kaffeglaset skvimpande över tangentbordet. ”era jävlar” Jag skrollade ner och läste: Vi finner inte tillräckliga skäl blablabla. ”brinn i helvete!!” väste jag och smällde ihop laptopen med en smäll. Hur kan man inte finna skäl i omständigheter som stavas; Död, sjukdom, lidelser, hemlöshet, personlig kollaps och misär??? CSN sket i mig, de gav blanka fan i att jag hade alla förutsättningar att scora högsta i mina ämnen. CSN bortsåg ifrån att jag har alla mina avbetalningar på autogiro och aldrig hamnat efter med någon. CSN ville förstöra mitt liv. Klockan hade hunnit bli 12. Jag hade fortfarande inte öppnat datorn igen. Jag vankade av och an i lägenheten, funderade på hur fan jag skulle klara dehär? Jobba extra skulle inte räcka. Paniken var total när jag stod i köket och plockade med mina tulpaner. Då brast det. Med ett *klonk* föll jag på knä på köksgolvet och började storgråta. Jag bölade rakt ner i golvplankorna och det blev en pöl av tårar på golvet. Sovrumsdörren gled upp och min sambo uppenbarade sig. För dagen klädd i kallingar och spännislinne. ”vad är det som hänt?” han kisade mot mig. ”allt är förstöööört” hulkade jag. Han satte sig ner på huk bredvid mig. ”släpp blommorna älskling”, ”näää,eee!” Han tog tulpanerna ur händerna på mig och baxade upp mig från golvet. Vi satte oss i soffan och jag gav honom en snabb förklaring. ”CSNingapengarlivetförstörtslutaskolanjävelhelvetedummaintemittfelvadskajaggörabuhuhuuu” Jag kände mig som lilleskutt. Min man gned sig i ögonen. ”Tänker du bara ge upp nu?” frågade han. Jag stirrade på honom. ”jamenvaskajaggööööradåååuuhuhuuhhuubuuäää” ”du kan ju inte ge upp din skrivardröm bara för att CSN är horungar”. Han började trycka på sin lur. ”Hur mycket är ett studielån på? Åtta lax va?” ”mmmmjauhuhuuhuu” bölade jag. ”men lugna dig nu” sa han med en övertygelse i rösten som fick mig att tvärt sluta grina. Han började ringa och gick iväg. Efter en stund kom han tillbaka. Jag satt kvar i soffan och ville dö. ”du kan hälsa CSN att de kan köra upp sina otillräckliga skäl i röven” han hytte med sin lur i luften. ”jag har ordnat så vi kan dra av det på skatten sen” Jag fattade inte. Han tog en cigg och fortsatte predika. ”Jag har ordnat med banken, utökat ett lån under din studietid som jag sen drar av på skatten, får tillbaka, investerar i aktier, dubblar skiten och du gör karriär” Jag kände mig trött. ”det är så man gör när man är två princessa” han fimpade. ”i nöd och lust”. Sen gick han och la sig igen. Jag kunde höra hur han gäspade genom väggen. Sen somnade jag i soffan av ren utmattning. När jag vaknade skrev jag klart mitt uppdrag. När man får en bekräftelse att någon tror på en är obetalbar. Jag har nu ännu mer att kriga för i skolan. Det finns en anledning till att hans namn betyder Ängel

Min första skoldag… igen… för typ 500 gången. Men denhär gången skulle jag lyckas.. I ALLA FALL: Jag tog tuben på smsbiljett till Stadshagen. För dagen klädd i kashmirkofta under ullkappan (mitt bästa köp ever) Det blåste smådjävlar. Jag gick och glodde ner i iphone på vägbeskrivningen, när blå prick svänger rätt gör jag det också. Ner för en liten backe *sliraslira* klackarna sprätte i rullgruset, runt en hörna, sen framme. På mailen hade jag blivit beordrad att komma på obligatoriskt upprop på plan ett. Jag var för tidig och möttes av en handskriven lapp: blablabla vänta på plan fem blablabla. Hissen blev snabbt full, jag fick inte åka med, det ville jag inte häller. Det luktade torghandel där inne. Jag vände på klacken o började gå de fem trapporna upp. Svetten rann. När jag andfådd nådde plan fem möttes jag av ännu en handskriven lapp, denna gång: blablabla på plan ett blablabla. ”Mäh!!” Jag fnös så det ekade i trappan. Här hade jag svettats upp för trappan för att sen bli nerkomenderad igen. Vad var de här? En lärartyp fick syn på mig. ”skall du på introt?” hon tittade med viktig uppsyn. ”ah, jag har gått i trappan” sa jag. ”du kan vänta i fikarummet” hon viftade med handen och gick före in genom dörrarna till ett stort rum. Hon hade keff hållning och damm på byxorna, behövde rollas av. Jag satte mig ner vid ett bord, det låg smulor på golvet. Fyra rubusta damer, samtliga i heltäckande slöjklänningar intog rummet. Dom kastade hatiska blickar på mig och pratade arabiska ashögt. *jag var här först* tänkte jag i dubbelbemärkelse medans jag satte upp en Metro för ansiktet. Tillslut var det dags för uppropet. Vi blev infösta i ett rum och fick skriva upp oss på ett papper. Folk vällde in, vi var nog 100 pers som trängdes. Hon med damm på byxorna presenterade sig själv som chef för hela bygget. Sen pratade en nervös tant, med bruten fot om vikten att…. Fan jag kommer inte ihåg. Hela grejjen kändes lite Samhall. Jag tackade universum att jag pluggar på distans och inte behövde gå dit mer och kvävde en gäspning. Sen fick vi gå. Jag måste erkänna att jag njuter till fullo av mitt studentliv (jajagvetattdetärförstadagenochattjagintebehövtansträngamigettpissännumenendå). Jag har för mitt eget dampiga bästa gjort ett eget veckoschema. Imorgon skall jag upp ur sängen vid 8. Hänga på låset till bokhandeln vid 10 för att köpa ett stycke dyr bok. Sedan skall jag, utan utsvävningar, åka direkt hem och skriva en analyserande essä om etiska frågor i dagens mångkulturella Sverige. Hej

Sitter i Spanien på Hotell lyx och är mätt. Hit kom vi i onsdag och inledde semestern med ett totalt urspårande! Nattklubb och kopiösa mängder sprit. Not to self: i spanien finns inget som heter överservering. Bara man visar sig får man tre gratis drinkar. Note to self #2 en sexa sprit i sverige är en 18 i spain. För övrigt r det mesta panchisar här, jag är yngst... Jag har gått från blå hudton till... vit. Min man däremot, har gått från vit till... röööööd. Inatt chillar vi med skumpa på balkongen innan det är dags att dra sig mot PACHA. En känd täshnoklubb. Det blir varannan vatten i afton för att behålla hedern. hej så länge.